Ung Media Sveriges förbundsstyrelse jobbar aktivt för ett mötesklimat där alla i förbundsstyrelsen trivs. Som en del i det arbetet tar den nyvalda förbundsstyrelsen i början av varje mandatperiod tillsammans fram en definition av önskat mötesklimat. Här kan du se definitionen som gällde 2015.
Författare: Nicholas Ranegie
Kategorier
Förhållningsregler vid evenemang
Ung Medias har satt förhållningsregler som ska tillämpas på förbundets samtliga evenemang. Förhållningsreglerna finns till för att alla medlemmar ska känna sig trygga och välkomna.
Kategorier
Ung Medias likabehandlingsplan 2015/2016
NAB-projektet intervjuade 2012 många av Ung Medias medlemmar utifrån ett likabehandlinsperspektiv. Efter att en rapport tagits fram så arbetade projektet tillsammans med Ung Media fram en likabehandlingsplan för att kunna aktivt arbeta med likabehandling. En likabehandlingsplan är ett dokument som hela tiden behöver uppdateras, något som görs i skrivande stund. Det görs för att kunna hålla arbetet aktuellt och aktivt.
Kategorier
Tillgängliga möteshandlingar exempel
Under 2014 så ville Sverok göra sina riksmöteshandlingar mer tillgängliga. Så de tog fram en introduktion till handlingarna. Då såg det ut så här:
Ofta hölls olika slags presentationer på möten. Då blir det viktigt att personerna som ska hålla i en presentation blir informerade i god tid om vilka krav ni ställer på hens presentation.
Klicka på titeln för att läsa mer.
Det brukar bli givande möten som för en framåt när deltagarna trivs och känner sig tillräcklig trygga för att kunna delta. Det kräver mycket medvetenhet av den som ska hålla i mötet att skapa trivsel och trygghet. Här har vi listat upp ett antal olika saker en kan tänka på inför att hålla i ett möte.
Klicka på titeln för att läsa mer.
Se till att alla har möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter och synpunkter så att nästa möte blir ännu bättre.
Klicka på titeln för att läsa mer.
[toggle title=”Mötesutvärderingar” state=”in”]
– Skapa trygga utrymmen för deltagare att framföra kritik efteråt. Var tydlig med hur deltagare kan lyfta känsliga frågor.
– Bestäm innan hur ni handskas med kritik, hur ni tar vara på den så att den kan användas och göra nytta.
– Fråga deltagarna hur de har upplevt tillgängligheten i en utvärdering.
– Se till att alla deltagare får möjlighet att svara anonymt vid utvärdering av ett möte. För många personer med synskada kan webbsvar vara ett bra alternativ. Det bör också kunna gå att få hjälp med ifyllnad av en utvärdering för den som så önskar [/toggle]
Här hittar du mycket information om hur du kan göra för att skapa tillgängliga och inkluderande mötesplatser.
Klicka på titlarna för att läsa mer.
[toggle title=”Att hitta – Orientering” state=””]
– Ta reda på färdvägar (bil, tåg, pendeltåg, T-bana, till fots) och informera om dem.
– Sätt upp skyltar som informerar om vart olika delar av lokalerna ligger. Involvera gärna en person med nedsatt lokalsinne i den processen.
– Skicka med kartor i bekräftelsen.
– Ange ett telefonnummer dit en kan ringa för att få hjälp att hitta rätt.
– Ange en bestämd uppsamlingsplats där någon möter upp och visar vägen.
– Se till att det finns avsläppningsplats för färdtjänst inom 25 meter från entrén.
– Se till att det finns handikapparkering nära entrén.
– Se till att trottoarkanter är avfasade kring möteslokalen.
– Se till att huvudentrén är tydligt skyltad.
– Sätt upp skyltar som informerar om att det finns teleslinga
[/toggle]
Inbjudan och anmälningsblanketten är ofta första kontakten med eventuella mötesdeltagare. Det är viktigt att en redan i det här skedet av mötet känner sig välkommen och inkluderad.
För all information är det bra med en “expert-grupp” som med ett normkritiskt likabehandlingsperspektiv granskar texter för inbjudan, anmälan, program och inlägg samt bilder innan de skickas ut eller publiceras.