Kategorier
Föreningsberättelser

Heartbeat Gaming

Rasumus från föreningen Heartbeat Gaming berättar om hur de arbetar med likabehandling.

[toggle title=”Om Heartbeat Gaming” state=””] Heartbeat Gaming är en ideell LAN-förening som startades 2012 och arbetar med att hålla LAN i sydvästra Stockholm. Föreningen är Sverokansluten och har sitt säte i Botkyrka. E-postadress: rasmus_storkamp@hotmail.com Telefonnummer: 0702281613 [/toggle]

Hur har ni arbetat med eller arbetar med frågor som rör likabehandlingsarbete i er förening?  Ge ett eller flera exempel.

I vår lan-förening har vi arbetat med att öppna diskussioner, för att se till att varje medlem, oberoende av position i föreningen eller andra faktorer, får en öppen möjlighet att komma till tals. Vi har haft samtalen i många olika former, t.ex. helgruppsmöten, diskussion i mindre grupper och anonyma åsiktssamlingar.

Varför tog ni initiativet till ert likabehandlingsarbete, vad ledde till det?

Frågan om trivsel och föreningskultur togs en dag upp av en medlem som beskrev våra bristningar, men även vår potential som förening. Det ledde styrelsen till ett omfattande förebyggnadsarbete, som innefattade: Kartläggning av trivsel och riskområden Samtal, enkäter och annan dokumentation Alla medlemmars delaktighet

Vilken är er drivkraft för att driva arbetet med likabehandling?

Jag tror personligen att alla i föreningen delar målet av en förening där alla känner sig varmt välkomna, trygga och lika behandlade. Det är ett mål, även om kanske ouppnåeligt, väl värt att kämpa för varje dag.

Hur såg det ut i er förening innan ni började med ert likabehandlingsarbete och hur ser det ut i er förening nu? Har någonting förändrats? Och om ja, på vilket sätt?

Jag vill säga både ja och nej, men främst ja. Såhär i efterhand är mycket självklart, men det var det inte innan. Vi särbehandlade vissa medlemmar, några positivt, andra negativt. Idag är det tydligt för någon som varit med genom hela processen att alla respekteras även om åsikter naturligtvis skiljer sig. Våra nyaste medlemmar säger att de känner sig kunna tala ut på möten och vet att alla lyssnar. Det tror jag, är nog vår största förändring.

Har ni några tips som ni dela med er till andra föreningar som vill jobba med likabehandling?

Tips är väl lätta att ge men svåra att ta emot.. så jag ska väl säga att man måste våga bemöta kritiken, ta emot den och vinkla i flera ljus än deras och ens egen. Testa på nya synvinklar, t.ex. hur skulle någon helt annan person tolkat detta? Någon med helt annorlunda livserfarenhet, ålder, kön, etc. För att bättre förstå hur man bör behandla andra, måste man förstå hur de vill bli behandlade. Hur förstår man något sånt? Fråga dem! :D