Ungdomsförbunden Sverok och Ung Media Sverige inledde sitt normkritiska och systematiska likabehandlingsarbete år 2012.
Och här kan du hitta lite mer av det som har hänt sedan 2012.
3. Så här jobbar förbunden med sina årsmöten
4. Utbildningsmaterial till medlemsföreningar
5. Checklistor för tillgängliga och inkluderande evenemang
1. Kartläggning
Det första som hände var genomförande av en stor kartläggning av vilka personer förbunden är anpassade för och vilka mindre eller inte alls. Med hjälp av en enkät och telefonintervjuer undersöktes vilka faktorer som spelar roll för att medlemmar ska känna sig trygga och delaktiga i sina föreningar samt uppleva de som tillgängliga. Det undersöktes även förbundets årsmöten med hjälp av en metod som heter ”maktmätning”. Rapporterna finns här:
Sverok
Intervju- och enkätrapport från Sverok. Klicka här för att läsa mer.
Maktmätning under Sveroks Riksmöte 2012. Klicka här för att läsa mer.
Se hela infographiken från Sverok: Klicka här för att läsa mer.
Ung Media Sverige
Intervju- och enkätrapport från Ung Media. Klicka här för att läsa mer.
Maktmätning under Ung Medias Kongress 2012. Klicka här för att läsa mer.
Se hela infographiken från Ung Media: Klicka här för att läsa mer.
2. Likabehandlingsplaner
Kartläggningen ledde till att båda förbund tog fram en likabehandlingsplan.
Sverok
• Här finns Sveroks likabehandlingsplan 2013-2016: Klicka här för att läsa mer.
• Styrdokument som reglerar uppföljningen av Sveroks likabehandlingsplaner
Ung Media Sverige
• Här finns Ung Media Sveriges likabehandlingsplan 2014: Klicka här för att läsa mer.
• Här finns Ung Media Sveriges likabehandlingsplan 2015/2016: Klicka här för att läsa mer.
3. Så här jobbar förbunden med sina årsmöten
Ung Media Sverige jobbar på följande sätt för att öka tillgängligheten och delaktigheten på sin årliga kongress
[toggle title=”Andrahandstalelista” state=””] För att så många som möjligt ska få möjlighet att få uttrycka sin åsikt har Ung Media infört en andrahandstaleslista. Denna innebär att personen som skriver upp sig på talarlistan (genom att höja sitt röstkort/ombudskort) automatiskt placeras före de personer som redan talat under punkten. [/toggle][toggle title=”Behovshantering” state=””] Vi är tydliga med att vi strävar efter att tillgodose alla föranmälda behov och att vi återkopplar till personerna som har anmält behov i god tid före kongressen. [/toggle][toggle title=”Förtydliga-lappar” state=””] Under årsmötet får alla deltagare även en lapp med texten “Förtydliga”. Denna kan räckas upp när som helst under årsmötet. När en lapp räcks upp stannar diskussionerna och årsmötespresidiet eller den personen som lagt förslaget förtydligar vad som menas. [/toggle][toggle title=”Kongresshandlingar” state=””] Ung Media har med en ordlista på en av de första sidorna i kongresshandlingarna. I ordlistan finns svåra ord från årsmötessammanhang beskrivna. [/toggle][toggle title=”Mentorssystem” state=””] Kongressdeltagarna får i anmälningsformuläret meddela om de vill ha en mentor under årsmötet. Personen i fråga får då en mentor som denne kan vända sig till under hela årsmöteshelgen ifall frågor kommer upp, eller om någonting behöver förtydligas. Mentorn och deltagaren har inbokade möten under helgen för att stämma av läget. Mentorerna har också möten för att kunna stötta varandra, dela med sig av någonting som har hänt eller behöver tips på hur en situation ska hanteras. [/toggle][toggle title=”Mindre diskussion i plenum och mer diskussion i små grupper” state=””] Ung Media har infört så kallade “Friformsdebatter”, för att varva med diskussionerna i plenum. Under friformsdebatterna kan varje motion diskuteras i en diskussionsgrupp som leds av en diskussionsledare. Det är möjligt att byta grupp och diskutera flera motioner. Syftet med friformsdebatterna är att kongressdeltagarna ska få möjlighet att göra sina röster hörda i mindre grupper, få ställa frågor eller lyssna på andras tankar. [/toggle][toggle title=”Stöd att skriva yrkanden” state=””] Under Ung Medias kongress erbjuds också en yrkandeverkstad där deltagarna kan få hjälp att formulera yrkanden och förslag till årsmötet. I yrkandeverkstaden finns minst två personer, som inte är från styrelsen, på plats för att bistå med hjälp. [/toggle][toggle title=”Talarstolsövning” state=””] Innan årsmötet får deltagarna prova på att ställa sig i talarstolen och prata inför en grupp. Publiken har då som uppgift att ge “tysta applåder” för att uppmuntra varandra att gå upp i talarstolen [/toggle][toggle title=”Tio checklistor för inkluderande och tillgängliga möten” state=””] För att se checklistorna klicka här [/toggle][toggle title=”Uppmuntran att minst en gång gå upp i talarstolen” state=””] Ung Media har också infört att skänka en viss summa pengar till en organisation som arbetar för ett allmännyttig ändamål som röstas fram av deltagarna, exempelvis Kalityfonden. Ung Media skänker pengar för varje ny person som går upp i talarstolen. [/toggle][toggle title=”Årsmötesutbildning” state=””] Utbildningen består av två delar. Del 1 handlar om mötesformalia. Svåra ord tas upp, vilka roller och funktioner som finns under årsmötet samt hur beslut fattas. Del 2 handlar om klimatet på mötet. Här sker en genomgång av härskar- och främjartekniker och en gemensam diskussion om mötesklimatet. (länk till utbildningen) [/toggle]
Sverok jobbar på följande sätt för att öka tillgängligheten och delaktigheten på sitt årliga riksmöte
[toggle title=”Allergier” state=””] Sverok informerar alla deltagare skriftligt och muntligt om att avstå från starka dofter och ber alla att har kläder på sig som är fria från djurpäls. I fall att särskilda allergier har anmälts i förväg informerar Sverok deltagarna även om dessa, både skriftligt och muntligt. [/toggle][toggle title=” Andratalarlista” state=””] På Sveroks Riksmöte används första- och andratalarlista, vilket innebär att de som ännu inte har sagt något om den aktuella frågan får företräde framför de som redan har fått prata. Den som presenterat ett förslag anses redan ha pratat. Den person som står näst i tur efter den aktuella talaren behåller alltid sin plats, oberoende av om de står på första- eller andratalarlistan. [/toggle][toggle title=”Anmälningsformulär” state=””] I Sveroks anmälningsformulär framgår det tydligt att Sverok försöker anordna ett riksmöte som är så tillgänglig och inkluderande som möjligt. Det finns möjlighet att ange särskilda behov för mötet och boende, att välja i vilken format en vill få möteshandlingarna, att välja om en vill delta i en utbildning om mötesformalia, att välja om en vill delta i en utbildning om mötesklimatet, att ange huruvida en vill få betalt för resan till och från mötet, att välja med vem en vill bo tillsammans med och mera. [/toggle][toggle title=”Behovshantering” state=””] Alla som anmäler sig till Sveroks riksmöte ombeds att ange särskilda behov relaterad till mötet, boende, maten och matsituationen. Det anges alltid ett antal vanliga och ovanliga exempel för särskilda behov för att tydliggöra att alla slags behov är viktiga att meddela och försöker tas hand om på bästa sätt. Sverok återkopplar till alla föranmälda särskilda behov i god tid. [/toggle][toggle title=”Boende” state=””] Boende ska vara på ett ställe som är tillgänglighetsanpassad. Deltagarna får välja vem de vill bo tillsammans med, om de behöver bo i enkelrum och om de vill bo med en person av samma kön. I sådana fall, inte annars, ombes deltagaren att ange könet den identifierar sig med. Deltagarna informeras om rumsindelningen inför förväg. [/toggle][toggle title=”Datorstöd” state=””] Det mesta på Sveroks riksmöte sker digitalt. Det finns möjlighet till att få låna en dator och det finns minst två personer under mötet som kan hjälpa till med datorn när den krånglar. [/toggle][toggle title=”Delaktighet” state=””] Förutom möjligheten att ställa sig i talarstolen och diskutera under friformsdebatten, finns möjligheten att skicka sms-nummer till presidiet som läser upp meddelandet eller frågan om en inte vill säga det själv. Varje ombud har dessutom en lapp med ett frågetecken. När en inte förstår något av det som sägs, kan en vifta med lappen och så fångar mötespresidiet upp det under mötet. [/toggle][toggle title=”Demokratifrämjare” state=””] Det finns en person vars funktion är att främja demokratin under mötet. Personen utses av förbundsstyrelsen innan riksmötet. Deltagare kan vända sig till demokratifrämjaren när de upplever mötet som odemokratiskt, till exempel när obegripliga ord används, eller personer utsätts för härskartekniker. Demokratifrämjaren kan även på egen begäran avbryta mötets flöde för att uppmärksamma och ta tag i problem som rör mötets demokrati. [/toggle][toggle title=”Friformsdebatten” state=””] Som ett komplement till plenumdiskussioner och med syftet att öka delaktigheten och kvalitén av diskussionerna, görs friformsdebatt under några timmar. Under friformsdebatten hålls öppna gruppdiskussioner i mötets centrala frågor under ledning av diskussionsledare. Frågorna diskuteras i grupperna tills grupperna är nöjda, eller tills dess att schemat inte tillåter ytterligare debatt i friform. [/toggle][toggle title=”Handlingsplan när en känner sig kränkt” state=””] Det finns en handlingsplan som beskriver vad en kan göra när den känner sig kränkt eller diskriminerad under Sveroks riksmöte. Handlingsplanen finns med i möteshandlingarna och informeras om muntligt inför mötet. [/toggle][toggle title=”Härskar-och främjartekniker” state=””] Härskartekniker förekommer på de allra flesta möten. De används för det mesta omedvetet. För att sprida kunskap om härskartekniker delas det ut ett infoblad med en sammanställning av ett antal härskartekniker, samt tips på hur en kan reagera och motverka härskartekniker samt vilka främjartekniker som finns. [/toggle][toggle title=”Möteshandlingar” state=””] För att kunna delta fullt ut i riksmötet behövs det att vara förberedd, läsningen av möteshandlingarna är kanske den viktigaste delen i förberedelsen. Mängden information som finns i möteshandlingarna kan dock vara svårt att ta till sig. Sverok har därför jobbat på olika sätt med att göra det enklare att ta sig an och igenom möteshandlingarna. Till exempel jobbas det med att skriva så mycket lättläst som möjligt, ha tydliga rutiner, en lista där svåra ord förklaras med mera. Dessutom finns en liten film som introduktion i möteshandlingarna och Sverok tillhandahåller länkar till tjänster som kan läsa upp text från skärm. [/toggle][toggle title=”Möteslokaler” state=””] Sverok följer i så stor mån som möjlig checklistan för tillgängliga möten 7: mötesplatser (Klicka här för att läsa mer). Det informeras om i förväg hur en hittar till mötet. [/toggle][toggle title=”Mat” state=””] Deltagare på Sveroks riksmötet kan välja mellan att äta vegansk mat eller mat med kött i. I förväg anmälda matrelaterade behov får serverad specialkost som deltagarna hittar genom sitt deltagarnummer. Alla får veta vad som serveras för mat inför mötet. Under hela mötet har deltagare tillgång till frukt och vatten. Kaffee, te och godis kan köpas i kiosken. [/toggle][toggle title=”Trivselvärdar” state=””] Under Sveroks riksmöte finns ett antal trivselvärdar. Från 2015 har trivslevärdarna en utökad roll. Dels stödjer trivselvärdarna förstagångsåkare på olika sätt, till exempel tar de kontakt med alla förstagångsåkare innan mötet via mail och ser till att inkludera förstagångsåkare, men även alla andra deltagare, som verkar isolerade och utanför gemenskapen under mötets informella sammanhang. Dels finns trivselvärdarna till som stöd för att hantera frustration, ilska med mera och de söker aktivt upp personer som kan behöva stöd. Trivselvärdarna kan också tas kontakt med om en känner sig kränkt eller diskriminerad under mötet. Därutöver är trivselvärdarna utrustade med en första-hjälpen väska och flera av de har gått förstahjälpen-kurser. Om en behöver hjälp men inte vill prata med trivselvärdarna på plats, går det bra att skicka ett SMS till dem. [/toggle][toggle title=”Tyst applåd” state=””] På Sveroks riksmöte används tysta applåder, genom att fladdra med händerna, vanligen i höjd med huvudet. Skälet till denna tysta form av bifall är att den talare som får bifall kan fortsätta tala även under själva bifallet och att inte ha en högt ljudnivå som kan vara påfrestande för personer på grund av olika anledningar. [/toggle][toggle title=”Uppesittarkväll” state=””] Sverok arrangerar en uppesittarkväll innan mötet där en kan ställa frågor till styrelsen om allt som har med riksmötet att göra. [/toggle][toggle title=”Utbildning” state=””] För att kunna delta i ett årsmöte krävs både en viss kunskap inom mötesformalia och att en känner sig trygg. På Sveroks årsmöten erbjuds därför två utbildningar inför mötet. Den ena utbildningen handlar om mötesformalia: svåra ord, vilka roller som finns på ett årsmöte och olika scenario på hur ett beslut kan gå till tas upp. Det erbjuds också att pröva på att stå och prata i talarstolen. Den andra utbildningen fokuserar på mötets klimat: vilket klimat vill vi ha? Vad kan vi göra för att skapa det klimatet vi vill ha? [/toggle][toggle title=”Vilorum” state=””] Det finns ett vilorum i möteslokalen som kan användas för att till exempel vila eller be. [/toggle][toggle title=”Vote-it” state=””] Sveroks riksmöte hölls i stora delar i vote-it, ett system för att hålla bättre beslutsmöten över nätet. Information som finns där är skrivet på lättläst svenska i så stor mån som möjligt. [/toggle]
4. Utbildningsmaterial till medlemsföreningar
Båda förbunden har tagit fram material som ska stödja deras medlemsföreningar med att börja och utveckla sitt likabehandlingsarbete.
Här hittar du både presentationer, studiecirkelmaterial, en podcast-serie och en film.
[toggle title=”En film i fyra delar om likabehandling” state=””] Del 1
Del 2
Del 3
Del 4
[/toggle]
[toggle title=”Studiecirkelmaterial om normer, makt och förändring.” state=””] Tankebanken, boken, är ett studiecirkelmaterial som tagits fram för grupper och föreningar som vill lära sig mer om normer och hur de samverkar med makt, men också hur normer påverkar cirkelmedlemmarna som individer och gruppen som helhet. Syftet är ett levande likabehandlingsarbete med tydliga mål och insikten om att alla kan skapa förändring, i det stora och i det lilla!
Läs mer om studiecirkelmaterialet Tankebanken. Klicka här.
Beställ hem materialet helt gratis. Klicka här.
[/toggle]
[toggle title=”En pod-cast serie i flera delar om normkritiskt medieproduktion (Fler avsnitt kommer under januari 2016)” state=””] [/toggle]
[toggle title=”Alla ska vara välkomna – vi jobbar på det! (en presentation)” state=””]
Tid: Ca 5-6 timmar
Målgrupp: En grupp som vill komma igång med sitt likabehandlingsarbete
En workshop där det tas upp skäl till att arbeta med likabehandling i en förening, och på vilka sätt en kan göra det. Termer som normkritik och diskriminering diskuteras och utforskas genom praktiska övningar och diskussioner. Det finns även tillfälle där gruppen definierar varför den vill arbeta med likabehandling och går igenom gruppens förutsättningar för att lyckas med likabehandlingsarbetet. I slutet görs en övning för att granska normerna i den egna gruppen.
Se dokumentet med medföljande anteckningar. Klicka här.
[/toggle]
[toggle title=”Hos oss är alla välkomna – eller ? (en presentation)” state=””]
Tid: ca 2,5 timmar
Målgrupp: ingen specifik
Detta är en föreläsning i kombination med praktiska övningar. Under föreläsningen tas det upp skäl till att arbeta med likabehandling i en förening, och på vilka sätt en kan göra det. Termer som normkritik och diskriminering diskuteras och det kommer också tas upp exempel på lyckade åtgärder som kan ge inspiration! Föreläsningen avslutas med en kort presentation av hur en själv som förening kan jobba vidare med frågorna.
Se dokumentet med medföljande anteckningar. Klicka här.
[/toggle]
[toggle title=”Grundutbildning om normer och normkritik (en presentation)” state=””] Det här är en grundläggande utbildning om normer och normkritik. Det definieras vad som menas med normer, hur de samverkar med makt och på vilket sätt det normkritiska perspektivet kan hjälpa oss att se, förstå och förändra begränsande strukturer.
Se dokumentet med medföljande anteckningar. Klicka här.
[/toggle]
5. Checklistor för tillgängliga och inkluderande evenemang
Nedan hittar du flera checklistor för dig som anordnar möten inom Ung Media eller Sverok – oavsett om det är ett styrelsemöte, ett redaktionsmöte, ett stort konvent, ett lajv eller en konferens. Listorna innehåller en mängd förslag på hur möten kan bli mer inkluderande och tillgängliga. De kan följas mer eller mindre ambitiöst, beroende på vilket slags möte som ska arrangeras. Du kan alltså välja att använda er av alla listor, några, en eller bara vissa delar eller punkter i en eller några listor.
[catlist name=verktyg]
6. Handlingsplaner
Känner du dig kränkt eller diskiminerad på ett av Ung Media Sveriges evenemang?
Ung Media Sverige har tagit fram en handlingsplan som gäller på alla Ung Media evenemang:
Känner du dig orättvis behandlad i din förening?
7. Klimatet
Förutom att förbundens förtroendevalda och kanslianställda utbildas en gång per år inom normkritik och likabehandling jobbas det även på andra sätt med klimatet på förbundsnivå.
[toggle title=”Jargongspelet” state=””] Sverok har till exemple tagit fram ett litet spel som syftar till att uppmärksamma varandra på exkluderande språkbruk. Läs mer om Jargongspelet genom att klicka här.[/toggle]
[toggle title=”Pronomenrunda” state=””]Sverok brukar börja träffar med en namn- och pronomenrunda. Under pronomenrundan kan alla ange vilket personligt pronomen de vill ska användas om dem i gruppen, alltså hen, den, han eller hon. Det går också att ange att en vill bli kallad vid sitt namn. På så sätt kan alla i gruppen använda rätt namn och pronomen för varandra.[/toggle]
[toggle title=”Klimatdefinition” state=””]I början av varje mandatperiod brukar den nyvalda förbundsstyrelsen av Ung Media Sverige gemensam ta fram en definition av ett mötesklimat som de vill ha under året. Mötesklimatdefinitionen för 2015 hittar du genom att klicka här.[/toggle]