O(R)DEN – Midgårdsskolans fria skoltidning

Johanna från O(R)DEN – Midgårdsskolans fria skoltidning berättar om hur de arbetar med likabehandling i sin förening.

Du hittar tidningen O(R)DEN här http://issuu.com/ordenmidgard
E-post: orden.midgard@gmail.com
Telefonnummer: 076-1165222

 

Hur har ni arbetat med eller arbetar med frågor som rör likabehandlingsarbete i er förening?  Ge ett eller flera exempel.
Vi jobbar mycket med att vara representativa för de elever som går på vår skola. Det har i praktiken inneburit att vi aktivt försökt inkludera elever från alla program, översatt affischer till engelska och bytt möteslokaler till en mer central del av skolan där fler elever rör sig. Att vi dessutom ger ut en tidning i tryckt format gör det möjligt för alla att ta del av den.

Varför tog ni initiativet till ert likabehandlingsarbete, vad ledde till det?
När vår styrelse tog över tidningen reagerade vi på hur arbetet och innehållet i tidningen tidigare sett ut, och bestämde oss för att ändra på detta. Det har lett till en mer inkluderande styrelse, en mer representativ tidning och ett större intresse för O(R)DEN på vår skola.

Vilken är er drivkraft för att driva arbetet med likabehandling?
Vi har fått mycket positiv respons kring hur tidningen har utvecklats. Det har motiverat oss till att fortsätta driva en inkluderande och representativ tidning!

Hur såg det ut i er förening innan ni började med ert likabehandlingsarbete och hur ser det ut i er förening nu? Har någonting förändrats? Och om ja, på vilket sätt?
Innan vår styrelse tog över var arbetet med O(R)DEN väldigt anonymt och internt, vilket hindrade nya elever från att engagera sig och hela skoltidningen från att expandera. Därför har vi jobbat mycket med marknadsföring. Eftersom vi har en rörlig redaktion har vi varit tydliga med att deltagandet är helt kravlöst och att man får komma och gå som man vill. Vi har också arrangerat många evenemang på skolan för att sprida ordet om O(R)DEN.

Har ni några tips som ni dela med er till andra föreningar som vill jobba med likabehandling?
Läs på om likabehandling och jämför med hur er egen förening arbetar.Våga vara självkritiska!

KZINE

Panos berättar om hur de arbetat med likabehandling på KZINE, en studenttidning på Kungsholmens Gymnasium i Stockholm.
”KZINE is a non-profit organization with the purpose of encouraging freedom of speech, good journalism and to keep students patched up on everything that’s going on at KG[Kungsholmens Gymasium).” Källa: KZINES hemsida
E-post: president@kzine.se
Telefonnummer: 0707388719


Hur har ni arbetat med eller arbetar med frågor som rör likabehandlingsarbete i er förening?  Ge ett eller flera exempel.

Vi var med och arrangerade en Pride-vecka på skolan som vi är verksamma på – Kungsholmens Gymnasium. Vi gick ihop med skolans HBTQ-förening och skolans politiska förening och arrangerade ett evenemang som blev hur kul som helst. Bland annat hade vi filmvisning, normkritisk poetryslam-kväll och frukost med personer som tidigare varit aktiva i skolans HBTQ-föreningen. Tack vare pengar från Ung Media Sverige kunde vi också beställa 1000 stycken låtsastatueringar med Pride-motiv!

Varför tog ni initiativet till ert likabehandlingsarbete, vad ledde till det?

Vi anser att alla personer har rätt att vara sig själva, och därför började vi leta efter andra föreningar på skolans som tyckte likadant och ville sammarbeta. Resultatet blev Pride-veckan, som vi nu hoppas ska bli ett årligt återkommande evenemang.

Vilken är er drivkraft för att driva arbetet med likabehandling?

Vår övertygelse om att alla människor är lika mycket värde och har rätt att vara sig själva. Och så självklart att det är så sjukt kul att gå ihop flera stycken och göra något stort för en bra sak.

Hur såg det ut i er förening innan ni började med ert likabehandlingsarbete och hur ser det ut i er förening nu? Har någonting förändrats? Och om ja, på vilket sätt?

Innan var det nog inte en lika stor självklarhet att vi stod för de budskap som Pride innefattar. Nu har det blivit en stor del av föreningens identitet och det har både ändrat hur föreningen uppfattas och hur den faktiskt är. Arbetet har också fått oss att tänka mer normkritiskt vilket har genomsyrar vår medieproduktion.

Har ni några tips som ni dela med er till andra föreningar som vill jobba med likabehandling?

För oss var det verkligen så att vi hade en idé, som inte var direkt kopplad till likabehandling, men som blev det av mer eller mindre en slump. Försök att tänka att likabehandlingsarbete kan kombineras med det mesta, till exempel om ni som oss vill genomföra ett större evenemang. Det underlättar så sjukt mycket när en har roligt, och likabehandlingsarbete kan verkligen bli fantastiskt att genomföra.

Checklista för tillgängliga möten 01: Mötets ramar

För att arbetet med ett inkluderande och tillgängligt möte ska bli så bra som möjligt är det viktigt att redan från allra första början av planeringsstadiet ha inkludering och tillgänglighet i åtanke. Annars är risken stor att personer exkluderas.

Klicka på titlarna för att läsa mer.

Continue Reading

Checklista för tillgängliga möten 02: Deltagarnas säkerhet och integritet

Att se till att säkerheten och integriteten för deltagare respekteras är viktigt för att alla ska känna sig bekväma.

Klicka på titeln för att läsa mer.

Continue Reading

Checklista för tillgängliga möten 03: Hjälpmedel och allergier

Här hittar du information om vilka olika hjälpmedel som personer kan behöva samt hur du får tag i vissa av dem. Du får också veta hur du som arrangör bäst tar hänsyn till att många personer är allergiska eller känsliga för starka dofter.

Klicka på titlarna för att läsa mer.

– Ta reda på er om vilka hjälpmedel ni har möjlighet att erbjuda. Exempelvis teckenspråks- eller syntolkning, teleslinga, ett tyst matrum, ett vilorum. För kännedom: Behöver vi en teckenspråktolk, ta kontakt med närmaste tolkcentralen (http://www.tolkcentralen.se/). Boka teckenspråkstolk är gratis.

– Informera i samband med inbjudan om mötets tillgänglighet, beskriv lokalernas tillgänglighet, maten och hur ni hanterar alla föranmälda behov.

– Se till att det finns fungerande Teleslinga (hörslinga). För kännedom: Behöver ni hyra hörselslingor ska ni först kolla med er kommun om de hyr ut sådana. Om kommunen inte gör det, kan en hyra från Hörsam 1200kr ex moms/dygn (finns ingen filial där ni bor, kan de skickas med post). LSU kan ni också höra med när det gäller evenemang i Stockholm.

– Se till att teleslingan även funkar på scenen.

– Se till att tolkarna är placerade så att de kan se eventuella presentationer och samtidigt bli sedda av publiken. Det är viktigt att tolkarna inte står med ryggen vänd mot någon i publiken. Ett podium och bra belysning som är på även när resten av belysningen dimmas rekommenderas.

– Boka alltid skrivtolkning vid större arrangemang. För kännedom: Skrivtolkning är ett slags ”livetextning” som visas på duk eller skärm. Skrivtolkning är till för alla med någon typ av hörselnedsättning och är helt kostnadsfri att använda. För att boka en skrivtolk behöver ni först ta kontakt med er regionala tolkcentral som du kan hitta här: http://www.tolkcentralen.se/

– Skicka material till eventuella tolkar i förväg så de vet vad som väntar dem och har möjlighet att förbereda sig.

– Ha en stor klocka som är synlig för deltagare och en som är synlig för personer som är på scenen. Alternativt någon som visar när det återstår 15, 10 och 5 min av föreläsningen.

– Ha åhörarkopior tillgängliga som stämmer överens med presentationen som ska hållas.

– Skicka ut mötesmaterial (presentationer, möteshandlingar) innan mötet.

– Erbjud anteckningshjälp, till exempel med utvärderingsblanketten.

– Återkoppla i god tid till alla föranmälda behov. 

– Informera innan mötet om att deltagare bör undvika vanliga allergiframkallande källor (såsom nötter, citrus och starka dofter).

– Se till att lokaler eller uteplats i den mån det är möjligt är fria från allergiframkallande källor så som växter som doftar eller avger pollen.

– Se till att toaletter såväl som kök har oparfymerad tvål och handsprit.

Checklista för tillgängliga möten 04: Matsituationer

Matsituationer kan innebära många moment som är svåra att hantera för exempelvis personer med olika neuropsykologiska funktionsnedsättningar. En tydlig struktur och så få oväntade moment som möjligt skapar trygghet och gynnar på så sätt ett aktivt deltagande. Det är viktigt att du som arrangör planerat i förväg.

Klicka på titeln för att läsa mer.

Continue Reading

Checklista för tillgängliga möten 05: Information

För all information är det bra med en “expert-grupp” som med ett normkritiskt likabehandlingsperspektiv granskar texter för inbjudan, anmälan, program och inlägg samt bilder innan de skickas ut eller publiceras.

Continue Reading

Checklista för tillgängliga möten 06: Formulär för anmälning

Inbjudan och anmälningsblanketten är ofta första kontakten med eventuella mötesdeltagare. Det är viktigt att en redan i det här skedet av mötet känner sig välkommen och inkluderad.

Continue Reading

Checklista för tillgängliga möten 07: Mötesplatser

Här hittar du mycket information om hur du kan göra för att skapa tillgängliga och inkluderande mötesplatser.

Klicka på titlarna för att läsa mer.

– Ta reda på färdvägar (bil, tåg, pendeltåg, T-bana, till fots) och informera om dem.

– Sätt upp skyltar som informerar om vart olika delar av lokalerna ligger. Involvera gärna en person med nedsatt lokalsinne i den processen.

– Skicka med kartor i bekräftelsen.

– Ange ett telefonnummer dit en kan ringa för att få hjälp att hitta rätt.

– Ange en bestämd uppsamlingsplats där någon möter upp och visar vägen.

– Se till att det finns avsläppningsplats för färdtjänst inom 25 meter från entrén.

– Se till att det finns handikapparkering nära entrén.

– Se till att trottoarkanter är avfasade kring möteslokalen.

– Se till att huvudentrén är tydligt skyltad.

– Sätt upp skyltar som informerar om att det finns teleslinga

Continue Reading

Checklista för tillgängliga möten 08: Utvärdering av möten

Se till att alla har möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter och synpunkter så att nästa möte blir ännu bättre.

Klicka på titeln för att läsa mer.

– Skapa trygga utrymmen för deltagare att framföra kritik efteråt. Var tydlig med hur deltagare kan lyfta känsliga frågor.

– Bestäm innan hur ni handskas med kritik, hur ni tar vara på den så att den kan användas och göra nytta.

– Fråga deltagarna hur de har upplevt tillgängligheten i en utvärdering.

– Se till att alla deltagare får möjlighet att svara anonymt vid utvärdering av ett möte. För många personer med synskada kan webbsvar vara ett bra alternativ. Det bör också kunna gå att få hjälp med ifyllnad av en utvärdering för den som så önskar