Handlingsplan vid upplevd diskriminering

Ung Media har tagit fram för att kunna bemöta situationer när en person upplever diskriminering inom förbundet. På så sätt vet ska ledningen kunna agera konsekvent och snabbt när situationen uppstår.

OBS: Om det finns en koppling till minst en av diskrimineringsgrunderna på ett öppet, marknadsfört arrangemang från arrangörerna gentemot en deltagare/funktionär etc. omfattas situationen av diskrimineringslagen och en polisanmälan är möjlig. Samma gäller om det rör sig om fortgående trakasserier.

Den här planen beskriver riktlinjer och rutiner för förbundets agerande i samband med att en eller flera medlemmar känner sig orättvist behandlade, trakasserade, mobbade eller utsatt för kränkande beteende. Målet att underlätta för en professionell hantering som minimerar risken för skador eller andra oönskade negativa konsekvenser.
Dokumentet måste ses över och uppdateras minst en gång om året, i samband med planering av styrelsens likabehandlingsarbete.
Situationer där medlemmar känner sig orättvist behandlade, trakasserade, mobbade eller kränkta ska alltid hanteras av två personer, varav en måste vara likabehandlingsansvarige, ordförande eller vice ordförande. Dessa personer har mandat att uttala sig som Ung Media.
Personerna som hanterar situationen har tystnadsplikt kring sådant som rör enskilda personer.

För likabehandlingsansvarig, vice- och ordinarie ordförande:

  • ☑ Ska ha läst på om gällande lagstiftning, bl.a. diskrimineringslagen och olika brott
  • ☑ Ska inför evenemang förbereda sig genom att tillsammans tala om hur man ska agera om en konflikt uppstår

Funktionärerna ska under sin utbildning/informationstillfälle informeras om vad som gäller när någon känner sig utsatt för diskriminering, kränkande behandling m.m. . Viktigt att de informeras om att de har tystnadsplikt.

Den utsatte/de utsatta informeras om att ärendet behandlas under tystnadsplikt

☑ Namn och kontaktuppgifter av den som utsatts

☑ Utreda händelsen

☑ Vem utsattes för det negativa beteendet? (personen själv, någon annan, en grupp)

☑ Vem känner du dig utsatt av?

☑ Var och när skedde det?

☑ Vad hände och vad upplever du som kränkande? (få så mycket information om händelsen som möjligt)

☑ Finns det en koppling till en eller flera av diskrimineringsgrunderna (Funktionsnedsättning, kön,könsidentitet eller könsuttryck, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder)?

☑ Finns det något material, vittne eller liknande som kan bevisa diskrimineringen ytterligare?(Screenshots, foton, inspelningar, vittnen, annat)

☑ Har den som anmäler varit i kontakt med den/de som utförde beteendet? Om ja, vad blev resultatet där?

☑ Vilka åtgärder har redan genomförts?

☑ Vad önskas att UM ska göra? (Att UM stöttar i samtal, hjälper till med polisanmälan, är med på möte, annat.)

  • ☑ Kan vi hantera situationen eller behöver vi extern hjälp?
  • ☑ Se till att ingen av de inblandade går innan händelsen är utredd
  • ☑ Stödsamtal (med varje part, om önskas därefter samtal med båda parter)
  • Den absolut viktigaste funktionen med ett stödsamtal är att bli sedd och hörd, att få empati.
  • ☑ Det är viktigt att spegla personens känslor, att ta emot dem och att inte falla för frestelsen att direkt komma med lösningsförslag. Därefter är det ev. läge att kolla vad personen behöver konkret för att må bättre igen och om UM kan erbjuda det eller om det behövs extern stöd
  • ☑ Hjälpa till att göra en polisanmälan
  • Att den huvudansvarige om fallet så kräver följer upp situationen och en tid efter händelsen pratar med den utsatte personen och kollar hur hen känner inför vad som hänt.
  •